Jag älskar att lyssna på sommarpratarna i P1. Speciellt när jag sitter på jobbet, ensam. Som idag. Bäst än så länge har Per Holknekt varit. För er som inte vet så är han delägare och grundare av klädmärket Odd Molly. Men idag, eller igår ska jag kanske säga men jag lyssnade på henne idag, så pratade Christine Meltzer. Jag tycker om henne. Hon är rolig. Hon pratade om rädsla. Hennes rädsla för nästan allt. Allt som är "att utmana ödet" skulle man väl kunna säga?! Hon var rädd för mörkret, rädd för att gå hem själv från sina vänner på kvällarna, rädd för att flyga, rädd för vatten osv... Det är svårt för mig att återberätta en timmes prat i radio men allt hon sa kunde jag relatera till. Jag var också jätterädd av mig som barn. Jag är fortfarande rädd för mycket, precis som Christine. Speciellt saker som kan förknippas med döden. Christine tror att anledningen till varför hon var så jäkla rädd som barn och nu även vuxen kan bero på att hon hade en sån trygg hemmamiljö. Och det tror jag är anledningen till min rädsla också. Min rädsla för att allt en dag bara ska försvinna och man dör. Det kan låta sjukt men såna tankar har jag ibland. Varje gång jag flyger så är jag hundra % säker på att jag ska dö. Jag får för mig att något ska hända när jag går ensam på gatan i mörkret. Och så fortsätter det. Men jag har bestämt mig för att sluta vara rädd. Jag ska leva. Okej, kanske inte utmana ödet för mycket men jag ska vara modig. Jag ska övervinna min flygrädsla! Jag ska sluta vara rädd för döden. Och leva nu. Okej, jag ska försöka.